moasmexico

När man ligger begravd under massorna av orbitaler, elektronkonfigurationer, inversa funktioner och annat fullständigt obegripligt känns det skönt att åka ut till jordens gladaste skruttunge!!

Han var en stjärna igår på Carroträningen. Han impade på alla i ridhuset faktiskt, har nog aldrig sätt honom kämpa så! Han har ju lite svårt att samla sig efter mellangaloppen så det blir vinterns arbete, samling, samling, samling med framåtbjudning. Kan ju nämnas att jag nog hade lika mycket träningsvärk som Peppe pottfrilla...

Klippte lite i han pannlugg härom dan... tänkte att han skulle få se världen utan luggen framför ögonen... han ser ut som han har pottfrilla till allas stora förtjusning utom min!

Idag fick han joggas, av mig, med mig! Vi var duktiga båda två och joggade golfan. Han var lite skeptisk till upplägget i början men efter ett par hundra meter så jogga han så duktigt bredvid mig hela vägen! Han hade bara lite svårt att förstå om vi var rädda, lekte eller tävlade i början... lagom kul att ha en häst i knät eller häst i full karriär i handen när man försöker vara duktig och träna. Men sen gick det ju toppen så det här ska vi göra igen, det var lagom efter gårdagens hårdträning!

Nu tillbaka till kemin! Får inte ta för långa pauser här inte! Puss och hej!