moasmexico

Ni skulle varit med i natt alltså. Jag skulle gifta mig, med en kille jag känner i ett klassrum. Vi stod längst fram och klassrummet var inte ens fullt. Jag hade vit klänning och det kändes som om jag bara blev inslungad i nått äktenskap jag knappt hade pratat om. Prästen började prata och killen svarade ja och sen kolla alla på mig... Jag blev så stressad! Jag ville inte gifta mig med honom, haha jag började se hur det skulle sluta framför mig...

Jag skulle bli en väldigt irriterad själ... :) Jag skulle aldrig kunna skaffa barn med honom, jag började tänka på hur krångligt det skulle vara att skilja sig. Jag bara kände hur mycket jag ångrade att jag stod där men samtidigt kände jag mig skyldig att gifta mig med honom. Kan ju inte gärna lämna nån vid altaret... :) Men det gjorde jag! Och fan vad skönt det var! Jag bara backade och sa näee jag kan inte och så sprang jag!! Wooho runaway bride! That's me! :D

Och jag vaknade skrattandes! :)